RABEMANANJARA Jaques

1. rakarandoha ( 11/04/2005 07:30)
Mahagaga sy mahavariana ihany isika malagasy.
nodimandry iny Ingahy RABEMANANJARA Jaques, ny nahavariana dia vitsy isika no nanotrona t@ fotoana niareta-tory teny Ankorondrano. Inona re ny antony eh?
izaho aloha dia tsy nankany noho ny fahatsapako fa manalasala ihany ny zavatra vitan'iny rangahy iny, araka ny henoko t@ ireo olona niaraka nigadra taminy t@ raharaha 1947 ihany koa dia hoe: tsy te halala ireo namana niaraka nigadra taminy izy nony injay tafavoaka sy tafia.

Ahoana ny fijerintsika namana izany?
novalian'i pitchou ny 01/05/2005 16:54
2. mihanta ( 11/04/2005 08:02)
na inn alou zava nitranga izay tsy haiko tany ,amintsika gasy refa fahoriana zany d iaraha mizaka foana.
3. pika ( 11/04/2005 09:14)
ny filazan'ny tanora teny @ tanana dia matoa isan'ny minisitra t@ rep 1 dia saribakolin'ny vazaha ihany koa tamin'ireny fotoana ireny.
4. maditra ( 11/04/2005 12:39)
Miombon-kevitraamin'i mihanta zah. Fahoriana ity ka tokony hiara-malahelo isika rehetra. Tsy forcer-na alahelo kosa fa na dia izany tsy tokony ataontsika ny hitsara olona izzay vao maty amin'ny zavatra nataony rehetra.
Mitondra ny anaran'ny lycee any Toamasina manko ingahy iny noho izany, tsy maintsy mba nisy zavatra vitany ihany.
5. raniry ( 11/04/2005 13:45)
Marina daholo ny hevitsika,izaho tany t@ andro voalohany, ny antony mety tsy nahabe ny olona dia ny ora tara be, satria efa t@ 11 alina tany ho any vao tonga ny razana avy eny Ivato, moa angamba nifanindry tamin'ny mombamomba ny nahafatesan'ny papa, sady avy be koa ny orana tamin'io. Marina koa fa misy fisalasalana be ihany ny olona satria tokoa ange efa telopolo taona mahery rangahy iny no nipetraka tany Frantsa tany, ny mba nisehoany teto aza raha tadidiko dia nilatsaka ho filoham-pirenena fotsiny, avy eo izy niverina any Frantsa indray.

Fa noho ny tantara izay naha-depiote azy niady ho an'ny fahaleovan-tena dia mendrika ny omem-boninahitra izy, moa fahoriana koa no resahina.
6. xxx ( 11/04/2005 14:12)
LE MONDE (Article paru dans l'édition du 08.04.05)

Jacques Rabemananjara, poète et homme politique malgache


Le poète et homme politique malgache Jacques Rabemananjara est mort, vendredi 1er avril, à Paris, où il résidait depuis 1972. Il était âgé de 91 ans.
Né le 23 juin 1913 dans la province de Tamatave, sur la côte est de Madagascar, il avait suivi des études au séminaire de Tananarive, puis, à partir de 1939, en France où l'occupation allemande l'avait retenu. Il fréquente les milieux littéraires et publie (en 1940 à Gap) son premier recueil de poèmes, Sur les marches du soir. Ami de Léopold Sedar Senghor, il participera après la guerre, avec le Sénégalais Alioune Diop, au projet de la revue Présence africaine. "Devenir de plus en plus français, tout en restant profondément malgache" sera sa devise.

En 1946, Jacques Rabemananjara participe, à Paris, à la fondation du Mouvement démocratique de la rénovation malgache et est élu député, mais il ne siégera jamais au Palais-Bourbon. Cantonné dans sa circonscription à Madagascar, il est considéré comme l'un des inspirateurs du soulèvement de 1947, malgré les appels au calme qu'il avait lancés à la radio malgache, et arrêté.

Les années passées dans les prisons coloniales, les brimades et les tortures le marquent en profondeur. Il est libéré en 1956 par le garde des sceaux François Mitterrand et fait paraître cette année l'un de ses recueils les plus célèbres, Antsa, préfacé par François Mauriac : "Le sang injustement répandu, la terre ne le boit pas. C'est un fleuve fumant qui continue de couler et qui sépare les victimes de leurs oppresseurs."

En 1960, il est autorisé à rentrer dans son pays quand celui-ci accède à l'indépendance. Il occupera plusieurs postes ministériels au sein des gouvernements du président Philibert Tsiranana. Après la révolution de 1972, il choisit l'exil en France. Il ne retournera à Madagascar que vingt ans plus tard. Candidat à l'élection présidentielle de 1992, il est éliminé dès le premier tour.

Auteur de plusieurs essais politiques, il laisse une oeuvre poétique Rites millénaires (1955), Antidote (1961), Les Ordalies (1972), Rien qu'encens et filigrane (1987)... dense et représentative du mouvement de la négritude qui veut s'émanciper de l'hégémonie culturelle occidentale et du système colonial.

Patrick Kéchichian ( Le Monde)

7. andansonia ( 12/04/2005 07:29)
Araka ny voalazan'i raniry io dia tsy betsaka ny mahalala azy, indrindra moa fa ny tanora aty aoriana
8. haingo23 ( 12/04/2005 10:34)
IO rehefa tiana hatsaraina dia tsara e! K'angaha forcé koa ny olona tsy maintsy mandeha any. Amiko aloha dia mitovy @ olona rehetra izy. Naninona ny olona sasany tsy natao ireny.
Raha araka ny tantara dia tsy nitolona izy fa voan'ny tsifidiny. Izy anie ka tsy nanaiky ny hanaovana fikomiana t@ 1947 e!
9. majakely ( 18/04/2005 14:13)
zah njay tsy miombon-kevitra amin'ny hoe fahoriana dia hiaraha-miombona satria misy olona anie tsy mahafantatra azy akory sy ny zavatra vitany ,fa de hoe maty izy zany de toy ny olona maty ireny de izay fotsiny ! de hoe ntsôô refa maty ve ??!asa aloha e!
10. maditra ( 27/04/2005 19:37)
Kay! atsika ange tsy miresaka momba ireo izay tsy mahalala azy e. Ny olona mahalala azy indrindra no nilazako hoe: tokony (fa tsy hoe tsy maintsy)hiara-malahelo fa tsy tonga dia fanaratsiana be ranoray izao no asesika rehefa maty ilay olona. Izay tsy mahalala moa atao ahoana, sady tsy hanaratsy ireny no tsy hi taitra velively amin'izany koa.
11. fijo ( 28/04/2005 22:38)
marina fa nisy lafiny ratsy nataony tao mada."tsy tia tanivo izy"nefa izany tsy nahatakona koa ny zavatra vitany hoan'ny madagasikara.koa rariny raha nomena voninahitra ny fatiny.
12. pitchou ( 01/05/2005 16:54)
euh! izaho izany poesie vitsivitsy no mba nahafantarako azy e! ary hitako hoe tsara ny peosie nataony! (izy sy flavien ranaivo) d hoe izy tao anatin'ny lisitra mdrm! saingy toa tsy fantatro sahala @ hafa tao anatin'io lisitra io? asa angaha! fa sarotra tokoa ny hanaiky ilay funérailles nationales raha tsy mahafantatra hoie satria nahoana?
fijo> izy tsy tia tanivo, hafa ny contexte t@izany!
© Eugene Heriniaina - serasera.org 1999 - 2024 - page load 0.3302